24 augusti 2009

Vecka Två: Idag är jag en Vinnare!

Mycket frustration har det varit den gågna veckan. Otroligt många NEJ har det också varit, då det inte bara har varit SITT vi velat lära Elvis. Utan vardagslydnaden är lilka viktig så det har varit ett NEJ så fort han har gjort sånt som inte har varit acceptabelt. Allt för att markera vem som bestämmer.

Idag börja vi kursen med att se en liten uppvisning av tränaren och hans hund. Så ska det se ut i framtiden och det är det jag vill ha med min hund Elvis. Det hade varit fantastiskt! Men det är upp till mig.

Sen gick vi in i klubbstugan och fick lite undervisning om ledarskap. Vi fick även berätta om hur det gått under den gågna veckan och kommentera uppvisningen vi just sett. Vår tränare berätta om passiv- och aktiv underkastelse. Jag har svårt att beskriva exakt skillnaden, men kan beräatta genom två exempel.

Passiv underkastelse är när t ex en hund träffar en annan hund, som är dominant. Den icke-dominanta hunden lägger sig självmant på rygg och blottar sig för att visa sin underkastelse.

Aktiv underkastelse är när hunden visar underkastelse för sin ledare genom att lägga öronen backåt/neråt och hukar sig lite, medans den är helt allert på vad som sker och vilka kommando den får. Den ser rädd ut, men är det inte.

Vi fick också undervisning om Ledarskaps markering, vilket är att man helt enkelt går in och visar sin hund, vem som är ledaren genom att t ex dra till den i örat och ryta till lite. Det ska komma som ne liten påminnelse: "Grr, kom ihåg vem som är boss här". Vi fick till uppgift att göra en markering undertiden vi stod i tränings ringen ute på fältet, för att påminna våra hundar vem som är ledaren och för att få uppmärksamhet - full uppmärksamhet.

Väl ute på fältet märktes en STOR skillnad på alla hundar. Det blev inte sagt så många NEJ innan vi var samlade (från bilarna och ut till fältet, till ringen) och alla hundar var mycket, mycket lugnare. WOW! Sådan skillnad!

Vi fick börja med att gå in var och en i ringen och visa SITT-kommandot med våra hundar. Det gick bra. Det gick riktigt bra och han sa till mig att jag var en vinnare när jag gick in i ringen och därför blev det så bra, samt att jag hade bytt ur selet till ett hel-stryp. Tänk att en hundkurs kan göra så mycket för själen!

Efter några runder skulle vi göra SITT, sen ta ett steg ifrån huns och tillbaka. Det gisk också bra! Jag drog till och med lite i kopplet och han satt kvar. Till sist skulle vi göra SITT och så kasta tränaren grisöron och leksaker för att "störa" hunden. Det gick ganska bra först och nästan kanon andra gången. Jag var stolt över Elvis idag :)

Till sist lämnar vi hundarna i bilarna och samlas för att få ris och ros av tränaren. Och så delar han ut priser till de som jobbat bäst. Vi var tre och jag en av dem. "Hon var en vinnare när hon gick in i ringen! Fortsätt jobba."

Visst är man löjlig, men man blir glad och det ger en kämparglöd.
Jag var äckligt nevös idag. Jag visste att jag skulle gå in i ringen med 40 ögon riktade på mig. Men så fort jag satte en fot i ringen försvann det värsta och sen blev det bara Skoj, Skoj, skoj och åter skoj! Längtar till nästa måndag!!

1 kommentar:

  1. Fan vad bra syrran! Detta gör mig glad! Du är en vinnare, det har du alltid varit i mina ögon! Kämpa på nu och ge inte upp!

    SvaraRadera