Mål som känns omöjliga att nå

I februari näe jag träffade min coach för första gången hade kag lyckats jogga 5 km non-stop ett par, tre ggr. Då kändes 10-12 km helt omöjligt att uppnå, precis som 5 km kändes omöjligt när jag inte ens orkade 1 km året innan.

Men jag lyckades och idag vet jag och har gjort ett antal ggr, lyckats jogga 10 km non-stop. Mitt nya mål är ju 21 km - em halvmara. Det känns inte helt omöjligt men jag var att det kommer krävas tid och träning för att nå dit till maj 2015 när jag ska genomföra Göteborgsvarvet. 

Men känslan av omöjlighet väcktes starkt när jag vägde in mig för första gången på ett Viktväktarmöte för snart två veckor sedan och de räknade ut mitt nuvarande 5 samt 10 %-iga mål. Det kändes overkligt. Hur ska jag nå dit? Om jag inte har vägt det sedan tonåren, varför ska jag kunna göra det nu?

Med mycket jobb och tid och tålamod och jävlarenamma så ska det nog gå, men det känns omöligt!

Och förtjänar jag det verkligen? Jag har alltid varit fula, tjocka jag. Ska jag få lov att bli hälsosamma, fräscha jag? Om jag når dit en dag, ja, då tycker jag att jag förtjänar det med tanke på allt det jobb och slit jg lagt ner sedan mina 90 kg.

Imorgon springer vi Slussvarvet för insamling till Cancerfonden!